Rönningebäcken
Rönningebäcken rinner från Rönningesjön förbi Hägernäs station, under E18 och slutar i Hägernäsviken. För hundra år sedan var vattenflödet mycket större och Rönningebäcken gjorde skäl för namnet Rönningeån. Just nedanför nuvarande E18 fanns en vattenkvarn och en kvarnstuga för mjölnaren. Kvarnen etablerades under tidigt 1600-tal och revs 1901. Kvarndammen var ganska stor men togs bort när motorvägen byggdes. Mjölnaren drev också brännvinsförsäljning vid kvarnen.Efter att flyget etablerats 1919 låg jordbruk med Södergården och Norrgården plus ett antal stugor och ekonomibyggnader på norra sidan av Rönningeån. Rönningeån/Rönningebäcken var gränsen för Flygflottiljens område. Här fanns en inpasseringsgrind för de som kom via Roslagsbanan till Hägernäs hållplats.
Rönningebäcken var gränsen för det område där JM byggde bostadsområdet Hägernäs Strand 2003-2012. Som en del av 2025 års nya detaljplaner planeras nu för bostäder på båda sidor av Rönningebäcken.
![]() |
| En liten damm innan bäcken rinner ut i saltsjön. Det var då... |
![]() |
| … och så såg det ut år 2025. |
2021 gjordes en omfattande restaurering av bäcken mellan motorvägen och Hägernäsviken. Stora mängder stenmaterial lades ut för att skapa erosionsskydd vid bäckens sidor och skapa en bra miljö för fiskyngel.
Något år efter restaureringen fungerade bäcken som en reproduktionsplats för flera fiskarter, som t.ex. abborre, gädda, olika vitfiskar och havsöring. Havsöringen som levde i bäcken några år hade inplanterats från Åvaån vid upprepade utsättningar. Syftet var att få en etablerad och livskraftig stam av fisken.
Men en väl fungerande havsöringsbäck kräver kontinuerligt rinnande vatten och stenrika lekplatser, och så har det inte alls varit de senaste åren. Bäcken och speciellt den lilla dammen har växt igen alltmer, och regnfattiga och varma somrar har delar av bäcken tidvis varit nästan torrlagd.
Kanske leker havsöringen så småningom i bäcken, så att befruktade ägg hamnar i bottens stenmaterial för att kläckas kommande vår. Unga havsöringar stannar ofta kvar ett par år innan de på senvåren simmar ut i saltsjön för att äta upp sig. Efter ett eller flera år ute till havs återvänder de för lek till den plats där de föddes.







